Kan man andas en gång för mycket?

Hur smakar chock? Hur doftar rädsla? Hur känns fall som aldrig tar slut? Vad händer med tårar som inte kommer ut? Täcker de kroppens insida med rimfrost, så alla inre organ slutligen kyls ned i en sista vila? Var landar ord som inte kan uttalas högt utan bara tänkas? Finns det en depå för icke uttalade önskningar?

LONDON CALLING

jag var tolv år här, åkte till London och blev kär i staden. jag bestämde mig för att jag ska bo där en dag, och 5 år senare står jag fortfarande fast vid det. att man kan längta så mycket efter en stad, efter så många år. london calling!

:)


freeeedag


.


 
av jord är du kommen och jord skall du åter bli.
tunga dagar där det gäller att hålla ihop. det finns så förfärligt många frågor som man aldrig kommer få svar på, men som prästen sa, som man kommer lära sig att leva med. det finns även många minnen som kommer leva vidare förevigt.
philip, jag hoppas att du har funnit den lyckan du sökte. gone but never forgotten 

.


AND I WILL TRY TO FIX YOU


MYSKVÄLL


ÄNTLIGEN

 
jag minns fortfarande första gången jag hörde coldplay. the scientist. jag föll direkt. lika väl minns jag hur arg jag var på mamma när dom var i Sverige för tre år sen, och jag inte fick gå på konsertet. precis som jag minns hur frustrerad jag var när jag inte kunde gå på dom förra sommaren på grund av min egen konfirmation.
men nu, efter all väntan. längtan sen december då biljetten köptes. nu är det äntligen min tur! ikväll behöver jag inte stänga mina ögon och drömma om paradiset. ikväll är jag i paradiset. ikväll är jag lycklig med tusentals andra människor medan chris martin sjunger rakt in i våra hjärtan. 

tjugonionde augusti nittonhundrafemtioåtta

 
grattis på födelsedagen fina du. 54 år!

PARADISE

 
mallorca var underbart, hade en superbra vecka. jag grät på flygplatsen i palma när vi skulle åka hem, för återigen insåg jag hur litet livet är. hur mycket det finns som man inte tar del av på grund av alla måsten. hur stor världen är och hur liten andelen man har sett är. tre år kvar i plugget och sen är jag fri!

sommaren 2012

nu är det bara en vecka kvar av det 65 dagar långa sommarlovet och om några timmar sitter jag på planet till mallorca.
frågan är ju vart alla dom här dagarna har tagit vägen. första veckan var jag och världens finaste vän alicia i göteborg och såg b.o.b. sån jävla känsla, det var varmt och vi hade hela sommaren framför oss. sen dess har jag jobbat och bränt pengarna på ingenting. jag har varit i karlsborg med vänner, dom dagarna väljer jag att se som en lektion. jag var en natt i hjo bara för att komma bort från falköping. har suttit på tak och pratat timmar i sträck. festat som en idiot, mer än jag borde. spenderat timmar efter timmar på en balkong. var i grebbestad med fina vänner och jag lovar, det kan ha varit den bästa helgen i mitt liv. sov i ett litet tält, träffade nya människor som minst sagt satte spår i mig, festade och sedan åkte hem för att vilja åka tillbaka. har festat med nyfunna vänner, eller kanske inte. kommer jag någonin se dom igen? i onsdags var jag på alice cooper. obeskrivligt!
det här har nog varit en av dom bästa somrarna någonsin. trots att vädret inte har varit något att ha har jag njutit av nästan varje dag. jag har lärt mig så mycket, inte bara om mig själv utan om allt möjligt. visst har det funnits stunder då jag har legat i sängen och gråtit över att saker inte har gått som jag ville, men nu när jag ser tillbaka på allt inser jag hur jävla lyckligt lottad jag är. hur jävla bra allt är.
den här veckan ska jag äga mallorca. jag ska fan göra det jag gör bäst, resa. och när jag är tillbaka i sverige är jag en gymnasieelev helt plötsligt. hoppas och tror att det blir en bra förändring. hur som helst så löser det sig. everything will be okay in the end. if it's not okay, it's not the end.

YIN&YANG

 
huuuur sugen blir man inte

as in love with you as i am

 
orden räcker inte till. åh kärlek

Min profilbild

RSS 2.0